...D har lite feber och sitter stilla och tar igen sig vid tv:n.

Jag ska passa på att slipa kanterna på ett bord. Har redan gjort själva skivan ren ifrån sådan där mörk brun, du vet...

Trodde jag skulle få slipa i evighet, men det gick lättvindigt, med en bra maskin förstås..

Bordet har haft vitlaserade ben, och den mörkbruna skivan. Lika med stolarna, mörk sittdyna och vita ben. Detta köpte jag begagnat för 500 , å det ska göras i ordning för at passa in  hos oss.

Trolligen laserar jag eller kalkar eller betsar skivan, och målar benen i ljus beige, heltäckande. Sen lackar det hela, även benen.

Det köksmöbel vi har nu är i rent trävirke å det  har alla katterna använt benen på för att vässa klorna. Ni skull -inte- se hur det ser ut!

Därför ska nästa lackas.

Bordet vill jag ha klart ganska snart, stolarna kan jag ta en i taget...

Det står ute på altanen nu så det behöver få komma inomhus ganska snart.

Det börjar bli minus om nätterna.

Har skrapat rutan på bilen ett par mornar, så här långt.

Ja , jag får sätta fart då.

Hör ni något som surrar och ser ett slipdammsmoln så är det jag....

Ja D har feber. Är hemma jag och han.

Har gått omkring och dolat lite här medan han vilar.

Så fick jag se ....en gul liten noteslapp på min o gubbens sovrumsdörr. Där står det  :     ( för lappen fick sitta kvar förstås!!)

"Mamma Yvonne är den jag älskar allra mest!"

Det är pojken som har skrivit , med lite spretiga bokstäver.

Då blir ett Mammahjärta så varmt det kan bli!

Den har nog suttit där ett bra tag , utan att jag sett den...

Snacka om att bli hemmablind.

Även om jag tar ner den en annan dag ska jag spara den i mina gömmor.

Tvätten går för fullt.

Fann en duk med stearin på, troligen en liten juvel som lekt lite för mycket...

Tog ett /flera kaffefilter och värmde på med strykjärnet, och VIPS så blir stearinet borta.

Prova själva om ni har något med stearin på...

Det doftar mjuk pepparkaka från spisen. Gjord på köpmix, någon av töserna måste ha handlat den. Men jag hade en stund till ingenting och då fick den bli bakad.

Snart är den klar.

Ta för Er, varsågoda!

Ja här har det blåst inatt, riktigt så där så man blir mörkrädd om man vaknar till...i alla fall jag.

Lite lugnare nu men fortfarande rycker det till bra i allt som vinden får tag i.

Gubben ska lacka en bilframskärm, och då är inte blåste till något annat än nackdel.

Själv ska jag ta kamera i hand och leta foton. Kan bli vackert, med sol och hösten i kamerasiktet.

Har ju inte skrivit varje dag på senare tid, men livet rullar på. Har bland annat köpt mig en ny bil!

Ja ny är den ju inte, mer än för mig då. En mörk grå, nästan svart v70. -98 årsmodell.

Tycker den är så himla snygg.

Hade ju maken med när jag jagade bil...

Han har kollat upp det motoriska och ev rost o så....och jag ha tyckt till....

I denna bil böjde jag mig in i cupén och viskade:    *Är allt OK för övrigt så ska jag ha den här...*

Man ska ju helst inte visa sig för begreistrad innan man gjort affären klar.

Han ville ha 35" för den, lyckades pruta lite...

Är supernöjd!

Det är skinnklädsel i den också, tjusigt!

Å AC, fungerande....

Det var ett måste i köp av bil denna gång.

Det blir ett långt inlägg det här..

Orkar du läsa vidare??

*************************

A ha börjat på Fordonslinjen. Hon är också himla nöjd.

M går 9:an. och undrar vad hon ska söka vidare till...

D har börjat i 2:an. Har vuxit till sig. De har lite engelska, och det gillar han skarpt. Bra uttal verkar han att få.

Å gubben o jag har det bra, dagarna går, livet rullar på....med eller utan bil...

Återkommer senare om jag fått tag i fina bilder...

Kram.

...För alla vänliga ord när livet blir till gråt, i saknaden efter ett litet gosigt familjedjur.

Han var så go och kelsjuk. Till och med när han hade ondast lade han sig på rygg, som att han ville gosa , in i det sista, förutom plågan då, som gjorde att han snart ändrade ställning igen, o liksom kved.

Men han har det fridfullt nu i katthimlen, säger kloka David.

Daisy har fått sova hos honom dessa nätter som gått. En go tröst för dom båda det. Att få ha varandra nära.

Vi saknar Sesam.

Åkte till jobbet i morse och allt var som vanligt.

Kvart i 8 ringde M...Mamma, kan du komma? Sesam har ont.

Jag fann honom under altanen där han satt så jag tog in honm.

Han sitter här, det blöder ur munnen.

Kommer du?

Självklart!

Såg knappt vägen , med tårarna rinnandes efter kinderna.

De hade lagt honom på hans stora kudde. Han skakade och det kom lite blod ur munnen, men inte så förfärligt.

Först ringde jag vetmottagn...med en helvetes lång kö.

Jag åker in direkt sa jag och lade Sesam i buren med kudden under sig.

De skrik han gjorde ibland var fruktansvärda.

Gick in o satte mig för att endast få beskedet att jag fick vänta tills deras telefonmottagning var klar.

De värsta 20 minuterna i mitt liv, helt säkert.

Väl inne fick hon inte klämma så mycket på magen förän han skrek. Å käken var krossad, fast det inte syntes utanpå. Jag KAN skicka dej vidare till Kstads djursjukhus sa hon....

Varför hon kunde det fattar jag inte...

Hon sa att han hade tappat ut så mycket invärtes innehåll att det var svårigheter att höra hjärtat slå.

Nej, vi tar det här och nu.

Skule behövt vadarstövlar därinne efter all gråt.

Som han kämpade, den lilla kraken, för att liksom hålla sig vid liv, fast han egentligen inte orkade.

Han klättrade bra uppför min ena arm...

Till sist släppte han taget, både om mig och livet.

Tog honom med hem. D fick göra "sin klubb afton" innan pappa hämtade och han kom hem till det hemska beskdédet. Att någon hade kört på Sesam och att han är död.

Nya gråtstunder. Sen hade vi begravning, här utanför, under det stora trädet, som blommar så fint till våren...

En tung platta har vi lagt ovanpå så inget djur ska komma åt att gräva.

Uppe på den plattan ställde vi sedan en marschall som brann natten ut.

Å david grät, igen o igen, å tröstade sig med Daisy, som inte fattar vart Sesam tagit vägen....de som busat och haft så kul.

Tur var att M skulle ropa in Sesam innan hon gick till bussen, annars hade han suttit där med smärta tills någon kommit hem vid 4-tiden.

Fattar inte att folk kan köra på djur utan att knacka på dörren till närmsta hus.....är det en del av den stressade världen / tiden vi lever.....?!

Igår tog vi beslutet: Vi skaffar inget mer husdjur nu.

Har 5 katter kvar, ingen av dom är den andra lik, ingen av dom kan ersätta den andra, och de kommer alla någon gång att bli borta på ett eller annat vis.

Den sorgen är lika förlamande varje gång, man är aldrig förberedd....

Heej!

 var det länge sedan ...igen.

Men jag lever och allt är väl.

Jobbar om dagarna och sedan tar familjelivet över.

Bl annat har vi ett stort sorgligt beslut att ta. Ena hästen på 24 år ska nog få sluta sina dagar.

De som hade honom kommer idag och ska kolla om de vill ha honom tillbaka. Men det är ju bara att ta på sig sorgebördan tycker jag. Den som äger honom sist får ju ta största sorgen.

Får se hur det blir.

**************

Vil allt bjuda er på en pigg låt som ofta spelas i radion nu för ti´n.

Den är så himla bra....!!

Ger er texten också så ni kan tralla med...

....du som älskar keramik....ta en titt här inne på hans snygga saker.

Snygg keramik!  

 Ja nu är det allt hösten på riktigt.

Igår var det en strålande dag. Solen värmde så himla gott.

Vi satte oss i bilen och for till Karlstad. Först på IKEA och åt köttbullar och potatis.

15 köttbullar o 3 potatisar for jag med. Så hade jag köpt en bit Mandelkaka som jag och A skulle dela på  - hon orkade inte dela. Jag åt uppp hela.

Den kakan satt liksom i halsen, väldigt länge!

(Halsmandelkaka)

Sen till Biltema. Jag tror jag kan varenda liten grej där ute på parkeringen nu, efter att fler gånger suttit och väntat på gubben. Satt och kollade lite folk....

Sen kom det en som skulle visa sin Golf kombi för gubben. Men han ska nog inte köpa den...vi får se.

Å så hem.

Kokade ägg, å så åt vi IGEN!

Smörgåsar med möe gôtt på..... Å kaffe te!

Sen va det kvällen och jag somnade som vanligt.

Men bara slummer...

Hade äldsta tösen på stan i 2 ½ timme.

Allt gick bra. Men jag kräver kontakt = svar på mobilen under tiden hon vistades där.

Som väl är händer det inte ofta att hon vill dit.

Kompisen hon gick med har jag allt lite funderingar om. När hon är här är det mycket kommenterande om allt här hemma. Om A:s syster, om maten hon blir bjuden på, om hur det ser ut i huset, om hur A är när de är i skolan m m   m m......Allt är i negativa tongångar.

Funderar på om hon får sitta i ett litet samtal med mig snart...

Tills vidare ska hon inte inanför väggarna.

Har frågat A och hon håller med. Tycker detta känns okamratligt.

När hon är hos kompisen talar hon inte mycket med mamman, men är artig om det pratas, säger hej, tackar för maten, säger "tack för idag" och hej när besöket är slut osv.

 Detta är vad jag har lärt ut. Artighet när du träffar folk.

Sånt ska sitta när de är dryga 16 år, gott på väg att bli vuxna...

Att ungdomar är olika i humöret förstår jag....

Detta har liksom mer med en värdegrund att göra. 

Nu ska jag ta mig frukost, smörgås med möe gôtt pålägg på.

Varsågoá   ni också, kaffe och the blir det alldeles snart klart!